Att säga hejdå är något de flesta av oss gör dagligen, efter en pratstund med grannen, till butiksbiträdet i mataffären, efter ett telefonsamtal eller ett möte i jobbet. Det händer ofta helt automatiskt, utan att vi funderar närmare på det. ”Hejdå, ha det bra!” ”Ha en fortsatt bra dag!” ”Trevlig helg!”

Men om relationen är djupare, om det geografiska avståndet är större, eller om det dröjer länge innan vi ses igen, kan ett hejdå kännas svårare. Det lämnar oss kanske kvar med känslor av saknad eller med en olustig ovisshet kring när nästa möte kommer att ske.

Samtidigt är det svårt att tänka sig att skiljas åt utan ett hejdå. Smita iväg, låtsas som att det inte finns, försöka undvika det svåra. Det skulle inte heller kännas bra. Bättre att få det gjort, även om det smärtar.

Samma sak gäller när vi har förlorat en människa som står oss nära, till döden. Vi kanske tänker att det går att undvika smärtan och sorgen genom att hoppa över begravningsceremonin, hoppa över det där avskedet, inte göra det så stort.

Men att säga hejdå betyder mer än vi tror, både för oss själva och för dem som finns kvar. Genom de ramar som begravningsceremonin erbjuder, underlättas det viktiga avskedet.

Sorgen och smärtan blir inte värre för att vi säger hejdå. Tanken på att behöva gråta och släppa fram känslorna kan kännas jobbig i stunden, men efteråt kan vi känna att det är som en lättnad.

Det känns också bra att genom ett tydligt och värdigt avsked få visa respekt och uppskattning för personen som har gått bort, och även för de närstående som finns kvar. Det betyder mycket.

Att skapa ett tydligt avslut underlättar för oss som är kvar. Även om det är svårt i stunden, är det en viktig del i sorgeprocessen som hjälper oss att gå vidare. Det är helt enkelt läkande att få lov att säga hejdå. Det innebär inte att sorgen och saknaden automatiskt försvinner och att allt blir som vanligt igen, men det är ett viktigt steg på vägen.

Den borgerliga begravningsceremonin skulle också kunna heta avskedsceremoni. Den är en stund fylld av minnen, ljus, tankar, värme och kärlek, som på ett värdigt sätt hjälper oss att säga det där viktiga: Hejdå!

”Det räcker att gå tillbaka ja, säg hundra år i tiden, för att en helt annan typ av människosyn ska vara så att säga rådande norm. Man förväntades inte kunna dela så mycket av sitt liv, sitt inre, med varandra, med någon annan. Ens inre var inte lämpat för någon annan, knappt för en själv ens. Känslor, alla känslor, var skamliga. Och det var inte något konstigt med det.”

Ur Testamente av Nina Wähä

Ja, så var det för hundra år sedan, men hur är det nu? Vårt samhälle och syn på människan har förändrats mycket de senaste hundra åren. Precis som att de flesta människor vill kunna påverka sina liv, är det naturligt att också vilja kunna skapa en personlig begravningsceremoni för en nära vän eller familjemedlem. En borgerlig ceremoni följer ingen särskild ordning och kan utformas precis så som du vill. Men de flesta brukar tycka det är skönt att få hjälp och vägledning med planeringen av en utomstående officiant.